Standard Ny 1966-1971
Heatet för nyare standard och GT-bilar från 1966-1971 var det största med 24 bilar på griden. Bröderna Josef och Arvid Viktorsson stod i första ledet efter kvalet med Josef i pole, men Jonas Bengtsson kom som skjuten ur en kanon från tredje startrutan och tog ledningen direkt. På fjärde varvet kom Jari Tabell lite utanför spåret i depåkurvan. Han fick sladd och när han fick grepp igen kom han in på banan och rammade Johan Gustavsson som inte hade någonstans att ta vägen. Gustavssons bil lade sig på sidan. Övriga fältet samlades bakom säkerhetsbilen, men efter några varv avbröts racet så att räddningsbilarna kunde få arbetsro att ta hand om de strandade bilarna. Förarna klarade sig utan skador. Heatet startades aldrig om. Bengtsson utropades som segrare före Josef och Arvid Viktorsson. Bengtsson har tävlat på Gelleråsen Arena sedan 1993 och nu kom äntligen första segern. I andra racet tog Bengtsson hand om ledningen och kunde köra mot ännu en seger medan bröderna Viktorsson tampades hårt om de övriga pallplatserna. Den här gången var det Arvid som tog andraplatsen före Josef.
1000cc Cupen
1000cc Cupen hade också ett stort heat med 22 bilar på griden. Jonas E Pölda satte en kanontid i kvalet som var nästan två sekunder snabbare än Tobias Wijk! Då Pölda var så överlägsen redan i kvalet blev tyvärr inte första racet så spännande. Pölda ledde från start till mål och vann före Wijk och Roger Håkansson. Andra racet blev en upprepning av första, men så plötsligt tappade Pöldas bil fart ute på banan! Alla trodde att loppet var kört för honom, men så fick han fart på bilen och han vann igen före Wijk och Håkansson. – Plötsligt slog huvudströmbrytaren av sig. Det tog några sekunder innan jag fick fart på den igen, men det gick ju bra, sa Pölda.
I E-klassen var Jan Christians tillbaka i sin gamla Austin A40 Futura och han vann första racet komfortabelt. Peter Svensson hade opererat en hand och hade därför lånat ut sin Austin A40 Futura till Matz Fröbom. Fröbom brukar köra en Ford Galaxie i normala fall så detta var verkligen en annorlunda upplevelse för honom. – Jag har aldrig känt att banan är så bred förut. Det är klent med effekt, men väldigt kul, sa Fröbom som tog andraplatsen före Dick Gärder. I andra racet gick det ännu bättre, för då vann Fröbom före Ellen Svanberg och Gärder.
Standard före 1965 över 1000cc
I det stora standardvagnsheatet var det två läger. Antingen körde man ”Hundkoja”, eller en amerikansk bil med V8. Anders Skölin startade från pole med sin Mustang och han jagades intensivt i några varv av Victor Israelsson i sin Mustang, men redan på det fjärde varvet tvingades Israelsson kasta in handduken och bryta loppet. Skölin fick en behaglig resa till segern. Bakom honom var det två grupper att hålla ögonen på. Dels tvekampen om pallplatserna mellan Hans Beckert och Joakim Frid, där Beckert till sist gick segrande ur den striden. Den andra fighten var att finländaren Juha Liukkonen, i sin Ford Falcon Sprint, hade en hel radda Hundkojor bakom sig. Han drog ifrån dem på rakorna, men i kurvorna packade de ihop sig bakom honom och de bytte platser hela tiden. Ut på startrakan var det alltid en koja som var uppe jämsides, men så trampade Liukkonen gasen i botten och lämnade kojorna bakom sig. Till sist blev ordningen bakom finländaren att Christer Folkesson blev bästa koja före Kevin Bengtsson, Martin Andersson, Mikael Mattsson, Fredrik Gustafsson och Stefan Dahl.
Andra racet blev väldigt annorlunda. Inledningsvis såg vi Israelsson och Skölin i topp, men Skölin blev inblandad i en krock med Beckert där Beckert tvingades bryta och Skölin fick tidstillägg för kraschen och några varv tvingades han också bryta. Israelsson tvingades också ge upp. Lars Esselius övertog ledningen, men han hade fullt upp med att försöka freda sig mot Frids attacker bakifrån. Frid försökte på alla sätt, men Esselius hade samma förmån som Liukkonen i första racet då han helt enkelt drog ifrån på rakorna. Frid gav sig dock inte och på sista varvet lyckades han ta sig förbi och han fick en liten lucka i sista kurvan. Publiken stod på tårna för att se dragracet fram till mållinjen. Esselius kom ångande, men det fattades några meter för att hinna förbi. Frid tog en välförtjänt seger före Esselius och Folkesson.
GT-1965
I klassen för GT-bilar före 1965 stod dansken Alexander Weiss i pole före Reine Bergström, Kaj Dahlbacka och Jan Kling. Weiss tog starten, men Bergström lyckades inte hålla Dahlbacka och Kling bakom sig då de släppte loss alla V8-hästar. Weiss höll undan till seger medan Bergström jagade och försökte hitta luckor på Dahlbacka och Kling. Han var nästan förbi ett par gånger, men det blev Dahlbacka som tog andraplatsen före Kling med Bergström som fyra. Andra racet såg ut att bli en repris på det första. Weiss ledde stort, men han hade ett märkligt läte i bilen. Det var något som skavde någonstans. Några varv från mål började det ryka kraftigt från bilen och han valde att gå i depå. Kling övertog ledningen, men han hade fullt upp med att freda sig från Dahlbacka och Bergström. Dahlbacka lyckades ta sig förbi på slutet och vinna före Kling och Bergström. Jag Richter gjorde ett bra race då han startade sist och gick i mål som femma.
Standard Ny 1972-1990
RHK hittade på en ny heatsammansättning denna gång, eftersom det var två grupper som blivit ”över”. Standard & GT-bilar 1966-71 under 1300cc och Standard & GT-bilar 1972-1990 med slicks. Båda grupperna hade få bilar så man provade att köra dessa båda tillsammans. Det fanns viss oro då det skulle bli stora fartskillnader, men det visade sig att det inte blev något problem alls då bilarna i det lilla heatet bara blev färre och färre under helgens gång.
Mikael Mohlin chockade sin omgivning med att ta pole med sin lilla SAAB Sonett III, som han endast tävlar med för andra gången någonsin. Bilen var nybyggd i fjol och debuterade i Falkenberg, men den är inte färdigutvecklad ännu. I starten hade dock inte Mohlin så mycket att sätta emot. Michael Sundin tog ledningen och dessutom kom Pekka Nyström som en raket från sista startrutan. Nyström tog snabbt ledningen och tog en enkel seger. Efter mycket kämpande tog sig Mohlin till sist om Sundin och Mohlin tog andraplatsen före Sundin.
I andra racet saknades både Nyström och Sundin, men då klev Tomas Hall fram och tog starten. Mohlin försökte kontra med en sen inbromsning i första kurvan, men han snurrade på sina kalla däck. Mohlin fick istället jaga från sista plats och på andra varvet var han väg att göra sin andra omkörning när han snurrade på nytt och fastnade i sandfållan och så var hans race slut… Hall gick mot en mycket enkel seger före Dan Johansson och Hans Eklund. Endast fyra bilar tog sig i mål!
Formel Vee
Formel Vee har varit den största klassen i RHK på senare år, men i år har man tappat lite och nu fick man åka både B och C-klassen ihop och då var man ”bara” 23 bilar till start. Jan Lindqvist tog pole före Robert Lindholm och Håkan Green, som gjorde comeback efter ett års frånvaro på grund av en skadad hand. Handen är opererad och läkt, men saknar rörlighet. Green var spänd på hur det skulle gå att köra, men farten fanns i alla fall kvar!
Första racet bjöd som alltid på bra racing. Det blev en duell till slutet mellan regerande mästaren Johan Lund och Lindqvist där Lund vann med halvsekunden före Lindqvist. Pontus Bencsik tog tredjeplatsen knappt före Robert Lindholm och Green tog femteplatsen knappt före Lars Ohlsson. I B-klassen fick tyvärr Magnus Rugsveen bryta direkt sedan kondensatorn gått sönder. Rasmus Bencsik vann före Helena Häger och Jari Korhonen.
Lindqvist fick revansch i andra racet då det var han som vann före Lund. Bencsik tog tredjeplatsen före Green. Rasmus Bencsik vann B-klassen före Rugsveen och Fredrik Häger.
Formel Ford
I Formel Ford tog regerande RHK-mästaren Nicklas Nilsson ledningen från pole och han vann enkelt före Bengt Lofthammar och Peter Carlsson. Det blev en ny seger för Nilsson i andra racet, även om den inte var lika överlägsen. Anders Lofthammar kom tvåa och Stefan Lundgren trea.
Formula Slicks
Det var mest F3:or i heatet för formelbilar med slicks. Peter ”Lill-Orsa” Bohlin tog ledningen från pole, men han jagades hårt av Tomas Otterberg. Otterberg pressade Bohlin ända till mållinjen och Bohlins segermarginal var endast 0.3 sekunder före Otterberg. Dansken Jannik Sadolin tog tredjeplatsen. Otterberg var hoppfull inför det andra racet. – Race två är längre och jag är starkast på slutet, så det är till min fördel att få längre tid på banan, resonerade Otterberg som dessutom skulle starta i pole.
Otterberg missade lite i starten av andra racet där Bohlin tog ledningen före Tomas Andersson och Otterberg. Otterberg kämpade länge innan han kunde ta sig förbi Andersson. Då hade Bohlin fått en lucka, men den körde Otterberg snart ikapp. Sedan blev det en ny kamp för att försöka ta sig om Bohlin, och Otterberg lyckades till sist och han vann racet före Bohlin och Andersson. Det var Otterbergs första seger i en F3:a.
Formula Junior
I heatet för de allra äldsta bilarna återfann vi några Formel Junior och en Midget. Petter Huse tog ledningen från pole. Han hade Hans Hillebrink i ryggen och Hillebrink försökte hitta en lucka, men han kunde inte ta sig förbi. Huse vann före Hillebrink och Jan Christians, som körde för första gången i den här klasen. I andra racet var det Hillebrink som ledde inledningsvis, men Huse lyckades ta sig förbi och vinna före Hillebrink och Magnus Neergaard.
Under middagen på lördagskvällen delades RHK´s vandringspriser ut. Ronnie Petersonstatyn gick till Mats Bergryd. Presidents Trophy gick till Bo Warmenius och Torstens Memorial gick till Björn Otterberg.
Nästa tävling körs redan första helgen i juli. Då är det Svenskt Sportvagnsmeeting som firar 50-års jubileum.
Bengt-Åce Gustavsson – www.racefoto.se
RHKs ordförande Hans Hillebrink fick ett standard av Finlands historiska klubb som överlämnades av Jari Tabell.