Falkenberg Classic har etablerat sig som en av de riktigt stora klassiska racingtävlingarna. I helgen kördes finalen för Racinghistoriska Cupen samt Sportvagnsmästerskapet. Närmare 250 bilar stod på startlinjen.
I heatet för de äldsta bilarna fick vi se några riktigt gamla klenoder från 20- och 30-talet. De nyaste bilarna i detta heat var Formula Junior och där var Reine Bergström överlägset snabbast i sin svenskbyggda Spider-BMC. Ingvar Malm kom tvåa i en svenskbyggd Focus och Christer Larsson kom trea med sin Cooper. Janne Hansson var snabbast av förkrigsbilarna och han hängde med riktigt bra!
Formel Vee var största formelbilsheatet. (De var så många att dubbelförgasarbilarna fick köra tillsammans med Formel Ford i stället). Johan Lund tog kommandot från pole, men han hade hård uppvaktning av Stefan Nilsson, Jimmy Carlstedt och Stefan Persson. De gick i mål i denna ordningsföljd och alla fyra skar mållinjen inom två sekunder! Carlstedt gjorde sin bästa tävling någonsin med tredjeplats och han satte dessutom racets snabbaste varv och fick starta från pole i race 2. Lars Ohlsson ledde Formel Vee-cupen inför finalen, men han hade planerat in en semestervecka i Österrike samma vecka som finalen och hade inte tänkt köra alls, men han landade på lördag eftermiddag och körde i ilfart till Falkenberg för att kunna delta i finalen på söndag där han fick starta sist. Stefan Nilsson hade chansen att komma i kapp Ohlsson, men han sumpade denna möjlighet när han snurrade i första kurvan och fick börja om från sista plats. Nilsson tog följe med Ohlsson och det blev en sevärd kamp när de kämpade sig upp genom fältet. I toppen tog Lund hand om segern före Stefan Persson med Sebastian Bencsik på tredje plats. Ohlsson kämpade sig till en fjärdeplats och Nilsson kom femma. Fjärdeplatsen räckte för att Ohlsson skulle vinna Formel Vee-Cupen, och det räckte även för att Ohlsson skulle ta hem det första Riksmästerskapet i historisk formelbilsracing. Christer Abrahamsson blev mästare i B-klassen efter en seger och en andraplats i finalen.
I Formel Ford var Viktor Ljungdahl storfavorit, men tjusningen med racing är att man aldrig vet hur det skall sluta. Ljungdahl fick oväntat hårt motstånd av RHK´s ordförande Hans Hillebrink i en Veemax (Formel Vee med dubbelförgasare). Snart tappade Ljungdahl flera placeringar och till sist gick han i depå och bröt. Förgasaren hade lossnat och motorn gav allt mindre effekt. Hillebrink fick en lugnare resa till målet, men bakom honom var det kamp om platserna. Andreas Martinsson körde endast sin tredje tävling någonsin och plötsligt ledde han Formel Ford-klassen! Hornen växte ytterligare då han försökte ge Hillebrink en match om totalsegern. När de skulle varva några förare körde det ihop sig för Martinsson. Han krokade ihop med en annan bil och båda tvingades bryta. Detta öppnade upp för Tommy Ryden som kom tvåa bakom Hillebrink och segrare i Formel Ford. Henrik Hansson körde i mål på tredje plats totalt. Det skruvades rejält i depån under lördagskvällen och på söndagen var det inget snack om saken, Ljungdahl ledde från start till mål. Han vann före Hillebrink och Martinsson. Michaela Månlycke (f d Axelsson) gjorde comeback efter 11-års frånvaro. Hon var lite ringrostig, men framförallt bilen var inte i topptrim. Det är meningen att vi skall få se mera av Michaela nästa år i en annan bil…
I det snabbaste formelbilsheatet, för bilar med slicks, var Torgny Johansson som vanligt snabbast. Det blev en enkel dubbelseger för honom i säsongsavslutningen. Tomas Otterberg gjorde sitt bästa kval någonsin då han körde till sig tredje tid. Tyvärr fick han inte glädjas så länge, för en givare gick sönder och han tvingades bryta första racet. Dan Johansson tog två andraplatser och Sonny Johansson tog två tredjeplatser. I Sports 2000 var Johan Eliasson ruskigt snabb i första racet där han var uppe och slogs med F3-bilarna. Eliasson vann före Lars-Gunnar ”Vegas” Johansson och Jan Hellberg. I andra racet vann ”Vegas” före Hellberg och Kåre Minnbergh.
1000cc Cupen är RHK´s största klass och här finns det många små charmiga bilar. I helgens första race fick vi se en stenhård, men juste, kamp mellan Hans Beckert och Reinhold Daubner. De turades om att vara i ledning. Beckert gick segrande ur den första striden före Daubner och Jan Gunleik Kilen. I det andra racet var Daubner mera på bettet. Han ledde från start till mål. Beckert orkade inte riktigt få slagläge och vid varvningarna tappade han hela tiden lite mer. Daubner vann racet före Beckert och Bruno Helgesson. Beckert vann 1000cc Cupen, och han blev årets RHK-mästare och han vann även Riksmästerskapet för historiska standardbilar!
I heatet för Standardbilar över 1000cc före 1965 var det Davids kamp mot Goliat på flera fronter. Lars Esselius körde sin Ford Falcon Sprint och blev hårt uppvaktad av Ronnie Hermansson i en Morris Cooper S. Esselius tvingades tyvärr bryta på sista varvet och Hermansson vann racet före Frank Edwinsson och Lars Davidsson. Hermansson vann även andra racet, nu före Esselius och Davidsson.
I GT-klassen före 1965 var det härliga toner från de båda Ford GT 40 som kördes av herrarna Kennet Persson och Jan Kling. De vann var sitt race. Bengt-Åke Bengtsson tog två tredjeplatser med sin Lotus Elan.
I klassen för standard och GT 1966-1971 var det trippel danskt på startlinjen. Klaus Bodilsen tog ledningen före Benny Rasmussen och Sören P Christensen. Lennart Bengtsson lyckades till sist spräcka den danska trion när han tog sig upp på tredje plats. I andra racet blev det istället heldanskt på pallen med Bodilsen före Christensen och Rasmussen.
Erik Berger avslutade sin långa racingkarriär med pompa och ståt vid fjolårets finaltävling i Falkenberg, men avslutningen blev ändå inte riktigt vad Berger hade hoppats på, då han avslutade med en krasch. Berger har gått och grämt sig över denna fadäs i snart ett års tid och för några veckor sedan bestämde han sig att han skulle göra om sin sista tävling. Sagt och gjort. Han kom till Falkenberg med nylagad bil. Han kvalade in på femte plats. I första racet tog Anders Berger ledningen före Rolf ”Myggan” Nilsson och Tomas Hall. Hall fick tyvärr bryta med växellådsproblem och vips var Erik uppe på tredje plats! Det såg lovande ut med en pallplats i comebacken, men så fick även Erik problem med växellådan och tappade till femte plats. Robert Paulsson tog den sista pallplatsen. Hall fick låna en växellåda av danskarna, men Erik stod utan växellåda inför andra racet. Anders Berger hade redan vunnit klassen efter lördagens race varför han erbjöd Erik att få låna hans bil på söndagen. Erik kunde naturligtvis inte tacka nej till detta erbjudande, men han fick starta sist. Erik brukar vara snabb i starten, men med en ovan bil blev det i stället stopp och han tappade hela startrakan till de andra innan han kom igång. På andra varvet skulle han göra sin första omkörning, men det blev i stället plåtkontakt och safetycar. Erik lyckades komma igång igen med en stukad bil. ”Myggan” vann racet före Hall och Paulsson och Erik slutade femma i sitt sista race någonsin. – Jag lyckades med min målsättning, och det var att ta mig i mål, men det var illa att det blev plåtkontakt längs vägen. Det var onödigt och jag tar på mig skulden för det inträffade, sa Erik.
Som kuriosa kan nämnas att det var två förare i helgen som även körde invigningstävlingen i Falkenberg 1967 och det var Erik Berger och Sture Danielsson. Den gången körde Erik Ford Cortina Lotus och Sture en BMC Cooper S i samma heat.
Nu återstår endast årsfesten för RHK och den kommer troligen att anordnas i november.
Bengt-Åce Gustavsson – www.racefoto.se