MSCC (Malmö Sports Car Club) arrangerade Svenskt Sportvagnsmeeting för 38:e gången. Tävlingarna kördes som vanligt på Ring Knutstorp och 285 förare kom till start. Dessutom kördes det traditionsenliga sportbilsrallyt som drog ytterligare 150 förare. De flesta bilarna körde i Racinghistoriska klubbens klasser. Just denna tävling är det lite extra betoning på äldre bilar, de äldsta som tävlade är från 1920-talet! De kör i ett heat för alla bilar före 1945. Det skiljer en hel del rent tekniskt på bilar från 20-talet till 40-talet, varför man kör med ett handikappsystem som bygger på banans längd, bilarnas effekt samt kvaltiderna. Det är samma system som användes för länge sedan när bilarna tävlade förr i tiden. I Sverige får även lite modernare formelbilar från 50-talet köra samtidigt.

Magnus Neergaard fick ge sig iväg först med sin Riley från 1931 och de sista som släpptes iväg var ett helt varv efter. Avståndet krympte hela tiden under loppet och när de närmade sig målgång samlade bilarna ihop sig. Roy Palm vann första racet med en MG från 1934 före Glenn Billqvist i en Riley från 1935. Janne Hansson kom trea i fältets äldsta bil, en Bugatti från 1928. I andra racet vann Roy Palm ännu en gång, nu före Neergaard och sonen Jörgen Palm i en MG från 1934.

I Formel Vee visade Christer Ericsson gammal fin mästarform. På kvalet var han dryga sekunden snabbare än Magnus Ek och Axel Madsen. Ek brukar alltid kvala bra, men har oftast svårare att hänga med i racen, fram för allt i starten. Ericsson drog iväg och närmast bakom honom kom Johan Lund, men han var 6.3 sekunder efter i mål. Axel Madsen kom trea. I det andra blev differensen ännu större... Lund försökte hänga på Ericsson, men fick i stället bryta loppet. Ek körde upp sig till andra plats, men var ändå slagen med 15 sekunder. Madsen kom trea igen. Patrik Åström var riktigt nära pallen denna gång. Han fick stryk på mållinjen av Madsen med en hundradels sekund...

I Formel Ford var det lika förutsägbart. Henrik Hansson tog pole med dryga sekunden före Viktor Ljungdal, som är nykomling i klassen i år. I racet tog Hansson hem segern utan att förta sig. Anders Flodegård kom tvåa. Pelle Svensson hade en härlig kamp mot Ljungdal. Svenssons rutin fällde utslag så han tog hand om tredjeplatsen. Ljungdal fick sin revansch redan i andra racet där han slutade tvåa bakom omöjlige Hansson. Håkan Lindevret kom trea.

Classic Formula för nyare formelbilar körde sitt heat tillsammans med Sports 2000, som nästan är som en formelbil med kaross. Det var ett glest startfält senast i Karlskoga, men nu var danskarna på plats igen och då kom det 25 bilar till start. Under helgen drabbades just det här heatet av inte mindre än tre safetycar situationer, vilket gjorde att de inte fick så många racevarv. Först krokade Cai Gotfred ihop med Kåre Minnbergh och sedan fick Joakim Bergman en knuff så att han for in i avbärarräcket. I andra racet fick Ole Holst stopp mitt på NGK-krönet. I första racet vann John Fredriksen före Roger Johansson. Niklas Johansson kom trea och han vann Sports 2000 före Ulf von Hauswolff och Dagfinn Larsen. I andra vann Fredriksen igen, nu före Lars Clasen och Roger Johansson. I Sports 2000 vann Niklas Johansson före Hauswolff och Lars Vegas Johansson. Det är tydligen bra att heta Johansson i de här klasserna!

I 1000cc Cupen var Tommy Jagerwall tillbaka full av revanschlust. I Karlskoga senast fick han ju packa ihop redan efter kvalet då motorn dog. Där hade han tänkt fira sitt 45-års jubileum som förare med en seger, men så blev det som bekant inte. Nu visade han direkt var skåpet skall stå genom att vara snabbast på kvalet. Tvåa var en nykomling i klassen; Staffan Borgström i en Abarth 1000 TC (den som "Myggan" har byggt). Han var 0.298 sekunder efter. Borgström är ingen nybörjare i racing, han har bl a kört Porsche i många år. Lars Davidsson kvalade trea före Mikael Mohlin som ännu en gång var bästa Saab. I racet drog Jagerwall iväg som en raket, men redan efter fyra varv rasade kopplingen och han fick köra de sista sex varven med bara treans växel. Davidsson var snart i kapp och tog sig förbi. Jagervall hängde på så gott det gick och det räckte för att försvara andraplatsen i mål. Kari Lehto kom trea. I andra racet fick både Davidsson och Borgström till kanonstarter medan Jagerwall, med ny koppling, fastnade i trafik. Davidsson fick en lucka till resten av fältet. Jagerwall tog sig upp till andra plats, men han nådde aldrig Davidsson som vann med 4.3 sekunder. Lehto kom trea igen.

I klassen för äldre standard och GT-bilar hittar vi bilar från 1965 och äldre. De är uppdelade i två heat, över och under 1300cc. Dessutom delas bilarna in i fler klasser efter cylindervolym.

I heatet för de större bilarna hade Roger Adamsson pole före Johan Solman och Anders Schildt, alla tre kör i GT-klassen. Adamsson tog ledningen medan Solman och Schildt kämpade om andraplatsen. Efter en liten sammanstötning tappade Schildt ett par platser. Lars Bondesson kom tvåa och Solman trea. I andra racet var Solman snabbast. Han vann före Adamsson och Bondesson.

Standardbilarna hittade vi en bit ned i startfältet. Lars Esselius fick en flygande start då han hamnade utanför banan och hoppade som en känguru över gräsmattan. Han tog sig upp på banan igen, men fick bryta några varv senare. Roger Andersson var bästa standardbil. John Millbank kom tvåa och Håkan Lidebjer kom trea. I andra loppet var det engelskmannen Millbank som vann före Andersson och Kenneth Rydh.

I heatet för de mindre bilarna under 1300cc var det också GT först över mållinjen, men Christer Nilsson var i ganska ensamt majestät då han vann med 22 respektive 34 sekunder! I GT-klassen var Jörgen Brynne och Nils-Fredrik Nyblaeus närmast bakom i första racet och i andra var det Brynne och Lennart Almström. Bland standardbilarna var det mest "hundkojor" och där var det Frank Edwinsson som vann före Bengt Bengtzon och Daniel Frodin i första racet. Bengtzon och Frodin har lika hård kamp varje gång de möts på banan. I andra racet lade sig Sissela Lidebjer i deras fight och tog tredjeplatsen från Frodin.

I heatet för nyare standardbilar mellan 1966-1971 tog dansken Tommy Kjer pole med sin fina Ford Escort. Hemmaföraren Kenneth Persson stod tvåa. Persson lyckades sedan vinna båda racen före Kjer och Jürg Bächi.

Bland Standardbilarna 1972-1981 var Anders Berger överlägsen i det regnvåta kvalet. Han var över två sekunder före Bent Sörensen. I racet drog Berger bara ifrån det övriga fältet och vann med nästan 15 sekunder före Rolf "Myggan" Nilsson. Ytterligare 15 sekunder senare kom en hel klunga med bilar och där lyckades till sist Tomas Hall slita sig fram och ta tredjeplatsen. Andra racet såg ut att bli en repris av det första, men Berger blev nonchalant och började köra på säkerhet och vips så var "Myggan" ifatt honom. Det är inte lätt att växla upp tempot igen, men Berger tog i för kung och fosterland och lyckades pressa sig upp till ledning igen. De följdes åt under några varv innan "Myggan" plötsligt gick i depå med förlorat bränsletryck. Berger kunde därför åter defilera i mål före Hall och Benny Rasmussen.

Man passade på att fira två jubileum under helgen också. Jaguar E-type och Volvo P1800 fyller båda 50 år i år. För 50 år sedan skulle man börja spela in en TV-serie i England som hette Helgonet med Roger Moore i huvudrollen. Då vände sig TV-bolaget till Jaguar och frågade om de inte ville skänka en E-type som skulle få fin reklam i TV. Jaguar tackade nej och som vi alla vet blev det i stället en P1800 som helgonet fick som tjänstebil.

Nu blir det ett längre sommaruppehåll för de historiska förarna. Nästa deltävling körs på Vålerbanen i Norge sista helgen i augusti.

Bengt-Åce Gustavsson - www.racefoto.se